Våra vänner på Malmö Sportvagnsklubb, MSCC, hade tjatat en tid under våra gemensamma sammankomster om att jag borde ta racinglicens med Racingskolan.
"Varför skulle jag det? Låter krångligt och fullkomligt idiotiskt" var min första reaktion under våren 2021 när det först kom på tal. Jag hade varken någon sportbil eller ambitioner mer än att jag vill lägga några varv i iRacing emellanåt. Där är det många färre faktorer att ta hänsyn till, men jag har ändå vid ett tillfälle lyckats lägga i backväxeln under en startsekvens. Startfältet decimerades fullkomligt på ett ögonblick... en historia för en annan gång, men jag tog en lång paus från virtuell racing efter det.
Spola fram till november 2023 och det är en stekhet eftermiddag på Bahrain International Circuit och solen står så högt på himlen att min skugga var kortare än Dino Beganovic. Jag hade fortfarande ingen racinglicens men ändå skulle jag snart dra på en Bell MAG-10 Wired Wireless och krångla mig in bakom ratten på en racetrimmad Renault Clio Cup-bil för att köra några varv runt Tilke-anläggningen.
Det hände mycket under dessa två åren från det att racinglicens först kom på tal som tog mig till det här ögonblicket nere i öknen. Jag och min far, den största motorsportsnörden du kan tänka dig, hade i tiotals år pratat om att köpa varsin sportbil. Själv hade jag siktet inställt på en Porsche 944 och han skulle kontra med en Jaguar. I september 2021 köpte jag till slut min Porsche och vi hann dela två åkturer innan han hastigt gick in för det eviga depåstoppet -- och någon Jaguar blev det inte heller.
Jag ärvde min pappas "bucket list" och 2023 blev en enda lång paradox av emotionellt tungrodda men fantastiska upplevelser då jag började ta mig ann projekt jag tidigare hade duckat undan för. Hur man än vrider och vänder på det så är det alltid lättare att tacka nej och hålla sig till vad som är bekvämt för stunden.
Tillfällen ges sällan vid rätt tidpunkt, om det ens finns något som är "rätt" tidpunkt. Man får kratta manegen själv och ta tillvara på möjligheterna när de ges. Så helgen efter jag kom hem från Bahrain tog jag min racinglicens tillsammans med Racingskola.se på Ring Knutstorp och det var varken "krångligt eller idiotiskt". Inte bara för min egen skull utan också för att det är vad farsan skulle hade velat om han hade fått möjlighet att byta ut sin taxilicens mot något snabbare.
Och även om jag inte skulle påstå att jag ämnar att lyckas inom motorsport (åtminstone inte bakom ratten) så ligger nästa äventyr precis framför mina fötter: Isracing på Öjen GP med 20+ ettriga Skoda Felicior och paintballgevär.
Läs även:
Krönika: Varför vi hellre skruvar än köper en färdig tävlingsbil
